Av Pella Thiel och David Bennett

Att människor nu samlas för klimatet är viktigt och en stor möjlighet. Intentionen vi har vid dessa tillfällen spelar stor roll för vad som kan komma härnäst. För att orka navigera omställningen och inte bränna ut oss eller bli desillusionerade, är det viktigt att våra idéer om förändring ger tillräcklig kraft. Vårt råd till omställare är att se demonstrationer som tillfällen till nätverkande och samskapande: Vad kan vi göra tillsammans? istället för Vi kräver att ni gör det här!

Mer fest än protest

Mer fest än protest. 45 minuter i -14 grader i Härnösand

Läget är akut. Vi har dröjt länge på tillväxtfesten. Utsläppen ökar liksom förstörelsen av livsmiljöer. Varje dag präglad av fossil tillväxtekonomi innebär konsekvenser. Många vill fortsätta festa som om det inte fanns någon morgondag, men fler och fler nyktrar till och inser att vi råkar ha tänt eld på huset. Festen har drivits först med till synes oändliga fossila resurser och nu på senare tid med ökande skuldberg. Oljetoppen (när oljan endast kan levereras till ett pris som är ohållbart för antingen samhället eller oljebolagen) och skuldtoppen gör att tillväxten inte längre kan fortsätta. Vi lever i ett system som kollapsar på alla fronter.

 

Det politiska systemet har utformats i tillväxtens tid. Det präglas av antaganden och förväntningar om fortsatt tillväxt. I stort sett alla investeringar och infrastruktur bygger på det, samtidigt som mycket talar för att förväntningarna inte kan infrias (eftersom tillväxten går mot noll). Detta har redan börjat skapa spänningar – Sverigedemokraternas m fl högerpopulisters uppgång, Gula västarna etc. Det politiska landskap vi rör oss i ser väsentligen annorlunda ut än vad vi är vana vid. Politiker kommer inte att – ens med den bästa vilja i världen – kunna ge oss det vi vill ha och trodde vi hade rätt till. Landskapet vi har att navigera framöver kan mycket väl kännetecknas av den fördelning av resurser som speglas i regeringsbudgeten från M och KD, eller av ledare som Trump och Bolsonaro.

 

Var finns makten till förändring då?

 

Vi har den makten. En hållbar kultur kan endast komma från hållbara glokala samhällen. Lokala gemenskaper som inser att deras förhållningssätt och handlingar på just deras plats i världen påverkar allt och alla. Som ställer om till en välmående kultur med respekt för den levande Jorden. Vi behöver ta ansvar för våra behov på ett sätt som tar hänsyn till andras (inklusive mer-än-mänskliga varelsers) behov, även i en tid av nedväxt. Det är ingen enkel sak, och den påverkar hur vi beter oss som aktivister.

 

Tre tips till dig som demonstrerar för klimatet:

  • Lär känna! Se demonstrationerna som värdefulla tillfällen till nätverkande.
  • Skapa! Använd demonstrationerna strategiskt: bygg allianser, utveckla nästa steg – vad går att göra tillsammans? Vad har ni rådighet över? Vem kan vara med (som kanske aldrig skulle få för sig att komma på en klimatdemonstration)?

  • Mer fest än protest! Vad kan vi åstadkomma gemensamt som är värt att fira? Hur kan vi hålla engagemang och kreativitet trots svåra omständigheter?

 

PS: detta innebär inte att vi inte förväntar oss att våra makthavare bör ta ansvar för klimatet. Det gör vi. Men vi ser en stor risk för att de inte kommer att göra det.